Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Om relationerne mellan Finland och Danmark - Finlands ambassad, Köpenhamn : Finland och Danmark : Om Finlands och Danmarks gemensamma historia

FINLANDS AMBASSAD, Köpenhamn

Tel. +45-3313 4214
E-post sanomat.kob@formin.fi
Dansk | Suomi | Svenska | facebook | 
Normal textstorlekStörre textstorlek
 

Om relationerne mellan Finland och Danmark

 


Från plundringståg till samarbete

Det är svårt att datera de första kontakterna mellan danskar och finländare. På basen av fornfynd vet man att de vikingar som besökte Finland främst kom från Sverige, men det är inte otänkbart att en del av besökarna kom från det område som nu är Danmark. Åtminstone har man i Finland hittat danska mynt från vikingatiden.

Efter det att Finland anslutits till det svenska riket på 1100-talet blev kontakterna med Danmark livligare. Interessant i detta sammanhang är den skildring av en segelled från Danmark till Porkkala vid den sydfinska kusten, som finns beskriven i kung Valdemars jordebok.

Om Kalmarunionen för c. 600 år sedan hade blivit bestående skulle finländare och danskar i dag kanske vara medborgare i samma stat. Så blev ju inte fallet, men striderna mellan unionstillhängare och unionsmotståndare hade återverkningar också i Finland.

Under dessa oroliga tider var det inte alltid lätt att göra åtskillnad mellan statliga hämndaktioner och plundringståg. År 1507 tvångsbeskattade amiral Søren Norby Åland, år 1522 plundrade han Åbo stad och fick större delen av Finland som förläning av kung Christian II. När en annan dansk, Otte Rud, år 1509 i sin tur plundrade Åbo - han tog med sig hem till Danmark bl. a. Åbo domkyrkas dyrbara skatter - var det närmast fråga om sjöröveri. Rud led senare av samvetskval för det han gjort och begav sig på pilgrimsfärd till Palestina. Han dog på hemvägen. År 1925, alltså över 400 år senare, återbördades domkyrkans värdefulla altarkalk till Åbo från Ejby kyrka på Själland tack vare ett danskt initiativ.

Till början

Dansk adelsman lät bygga Olofsborg

En av de mest kända stormännen i 1400-talets Finland var Erik Axelsson, som hörde till den danska ätten Thott. Erik Axelsson Thott innehade i olika skeden bl.a. Åbo, Tavastehus och Viborgs slottslän. Som herre över Viborgs slottslän lät Thott uppföra Olofsborg i Savolax till skydd mot ryska angrepp. I vår dagar fungerar denna Finlands mest imponerande medeltida borg som scen för norra Europas främsta operafestival.

Om finnarna kanske hade anledning till en viss bitterhet på grund av de danska kaparnas plundringar på 1500-talet, hade danskarna å sin sida orsak att vara bittra då den legendariska befälhavaren för det finska kavalleriet Torsten Stålhandske i slutet av det 30-åriga kriget förde med sig Århusbiskopens värdefulla bibliotek. Biblioteket gavs senare till Akademin i Åbo, men det totalförstördes i samband med Åbo brand år 1827. Ett tecken på den tidens nära kulturkontakter är att Videnskabernes Selskab i Danmark efter branden beslöt donera en samling böcker till Akademins bibliotek, som hade förlorat en stor del av sina boksamlingar i branden. Till donationen hörde många praktverk, som i dag hör till bokskatterna i Helsingfors universitets bibliotek. Bl. a. donerade Kung Frederik VI personligen det värdefulla vackert illustrerade verket “Flora Danica”.

Under senare tider har de mera positiva dragen varit framträdande i kontakterna mellan finländare och danskar.

Till början

Finska konstnärer i Danmark på 1800-talet

I det för vårt lands nationella identitets utveckling viktiga skedet på 1800-talet intensifierades de kulturella kontakterna mellan Finland och Danmark. Särskilt under århundradets andra hälft begav sig många finländska konststuderande och utbildade konstnärer till Köpenhamn för att bedriva studier och arbeta. T. ex. nästan alla de första betydande finländska bildhuggarna, bl. a. Carl Eneas Sjöstrand, Walter Runeberg, Johannes Takanen och Felix Nylund var verksamme i Köpenhamn under kortare eller längre perioder. Man plägade också säga att “de finska konstnärernas väg till Paris och Rom gick via Köpenhamn”. I de europeiska kulturmetropolerna umgicks finländarna främst med sina danska och övriga nordiska kolleger. Aleksis Kivi, den finskspråkiga litteraturens stora namn, hade Ludvig Holberg som förbild. Påverkan av Holberg kan ses bl. a. i Kivis pjäs “Sockenskomakarna”. Kivis pjäs “Leas” urpremiär 10.05.1869 uppfattas som början på den finskspråkiga teatern. Huvudrollen innehades av den kända danska skådespelerskan Charlotte Raa, som lärde sig sin roll utantill på finska.

Den av N. F. S. Grundtvig utvecklade fria skolans principer införlivades också i det finska skoleväsendet och även i Finland började man grunda folkhögskolor av samma typ som Grundtvig hade varit med om att grunda i Danmark.

År 1899 undertecknade många av Danmarks ledande vetenskapsmän och kulturpersoner den internationella “Pro Finlandia”-addressen till stöd för den av russifiering hotade finska autonomin. I detta sammanhang blev Jean Sibelius “Finlandia” känt även i Danmark.

Jean Sibelius besökte år 1900 Danmark för första gången på vägen till världsutställningen i Paris. Senare kom Sibelius till Köpenhamn som en uppburen kompositör åren 1912, 1919 och 1924. Många andra av de centrala finska konstnärerna under denna den finska konstens guldålder hade också nära förbindelser till sina danska kolleger.

Till början

Den finska kolonin organiserar sig på 1800-talet

1800-talets andra hälft var viktig också med tanke på handelsrelationerna mellan Finland och Danmark. Förutsättningarna både för ett varu- och personutbyte förbättrades avsevärt år 1890 när båtrutten Åbo-Stockholm-Köpenhamn öppnades.

En liten finsk koloni uppstod i Danmark, närmast i Köpenhamn. Till den hörde bl. a. affärsmän, hantverkare, sjömän, tjänstefolk och kvinnor som hade gift sig med danska män. År 1904 grundades Köpenhamns finska förening (Kööpenhaminan Suomalainen Seura) som fortfarande existerar. Den år 1922 grundade Dansk-Finsk Förening blev snart den centrala organisationen för främjandet av de dansk-finska relationerna.

Till början

Danmark erkänner Finland som en självständig stat

Danmark erkände officiellt Finlands självständighet den 10 januari 1918 och de diplomatiska förbindelserna etableredes den 18 februari samma år. Som Finlands förste diplomatiska representant fungerade under en kortare tid direktör Armas Saastamoinen. K.G. Idman, som var beskickningschef under åren 1919-1926 spelade en betydande roll i utvecklingen av de finsk-danska relationerna under vår självständighets första år.

På den militära sidan var förbindelserna under denna tid mycket livliga. Finska frivilliga har spillt blod på Danmarks sida vid Dybbøl år 1864, och de danska frivilliga deltog i Finlands frihets/medborgarkrig å 1918. I synnerhet förekom det kontakter mellan de finska skyddskårerna och de danska försvarsorganisationerna.

Det självständiga Finland måste snabbt finna nya marknader för sina exportprodukter efter att handeln på Ryssland hade fått ett abrupt slut som en följd av bolsjevikernas revolution. Under mellankrigstiden var Danmark Nordens port till Europa. I synnerhet den finska pappersindustrin fick nu snabbt fotfäste i Danmark. Alltsedan denna tid var den finska skogsindustrins “patroner” välkända även i ledande danska affärskretsar.

Republiken Finlands Presidents första officiella besök i Danmark ägde rum den 7.-9.9.1926. (Före det hade dock general C.G. Mannerheim i egenskap av riksföreståndare besökt Köpenhamn år 1919. Då man i Finland vid denna tid diskuterade om landet borde bli kungadöme eller republik, är det känt att Mannerheim hade i tankarna att kung Christian de Tiondes kusin prins Aage skulle kunna väljas till kung i Finland.) Enligt Dansk-Finsk Förenings historik hade stora folkmassor samlats i Köpenhamns centrum för att se president Lauri Kristian Relander färdas i hästdragen vagn tillsammans med kung Christian X. Kungen besökte å sin sida Finland i maj å 1928. Härefter har statsbesöken mellan Finland och Danmark blivit en regelbundet återkommande tradition. Senast var president Tarja Halonen på statsbesök i Danmark den 3.-5.4.2001.

Till början

Vinterkriget väckte en våg av sympati

Stalins röda armés angrepp på Finland den 30 november år 1939, som var inledningen till Vinterkriget, ledde till omfattande sympatiyttringar för Finland i Danmark. Över 1000 danska frivilliga anmälde sig för att kämpa för Finlands frihet, men endast en liten grupp piloter hann komma ut i fronttjänst före krigets slut i mars 1940. Fyra av de frivilliga danska piloterna stupade och två sårades allvarligt. I fortsättningskriget 1941-44 deltog ca. 200 danska frivilliga. Bland dem fanns den unge löjtnanten Jørgen Hagemann, som stupade på Hangöfronten år 1941. Den kände danske bankiren Hagemann, som hade förlorat sin son, sålde några år senare fastigheten på Grönningen till den finska staten till ambassadens bruk. Detta hus vid Grønningen 11 är fortfarande Finlands ambassadörs tjänstebostad i Köpenhamn.

Under krigsåren mottog Danmark c. 4000 finska barn, som skickades till danska familjer från det krigshärjade Finland. Av dessa s.k. krigsbarn blev c. 350 kvar i Danmark. Genom sin aktivt fungerande förening ha de under årens lopp upprätthållit livliga kontakter med varandra.

Den regulära flygtrafiken mellan Finland och Danmark inleddes år 1948 då Finnairs föregångare Aero öppnade rutten Helsingfors-Åbo-Stockholm-Köpenhamn.

Det nordiska samarbetet, som hade fått ny livskraft under åren efter kriget hade en positiv inverkan också på den finsk-danska förbindelserna. Efter det att Finland hade anslutit sig till Nordiska Rådet år 1955 intensifierades i synnerhet kontakterna mellan politiker och tjänstemän.

Till början

De ekonomiska relationerna utvecklas

De finsk-danska ekonomiska relationerna genomgick på sjuttio- och åttiotalet en kraftig utveckling. Under en tid på ca. 20 år nästan tiofaldigades Finlands export till Danmark och Danmarks export till Finland. År 1987 hade Danmark blivit Finlands sjunde största exportland. Samtidigt diversifierades Finlands export; de traditionella trä-, pappers- och cellulosprodukterna kompletterades av t. ex. maskiner, bränslen och övriga kemiska produkter samt råvaror.

Danmarks inträde i EG år 1973 ledde till en intensifiering av de finsk-danska relationerna. Som det enda nordiska medlemslandet blev Danmark också en port till EG:s inre marknad. Ett tecken på detta utgjorde de finska företagens växande intresse att grunda dotterbolag i Danmark; år 1987 var de finska dotterbolagens antal redan över åttio.

Under 1990-talet ökade och diversifierades handeln mellan Finland och Danmark ytterligare. Nu kom telekommunikationsprodukterna allt mera med i bilden. År 2004 var Finlands export till Danmark 1081,1 miljoner euro och importen från Danmark 1401,1 miljoner euro. Som ett nytt drag i det finsk-danska ekonomiska relationerna kan man nämna vissa storföretags ökade samarbete. Nokias forskningscenter i Köpenhamn, grundandet av bankgruppen Nordea samt Carlsbergs och Daniscos landsvinningar i Finland är exempel på denna typ av samarbete.

Finland blev medlem av EU år 1995. I Finland satte man stort värde på den värdefulla hjälp och de praktiska råd som Danmark gav i samband med medlemskapsförhandlingarna.

I Finlands kulturexport till Danmark har i synnerhet musiken, bildkonsten, designen och arkitekturen varit framträdande under de senaste årtiondena. Det av Alvar Aalto planerade Nordjyllands konstmuseum i Ålborg, som invigdes år 1982, är vår store arkitekts bestående skapelse i Danmark. På musikens område har i synnerhet de finska kapellmästarna och sångarna blivit bekanta för den danska publiken. På senare tid har också finsk modern dans, film och fotokonst skördat framgångar i Danmark. Finlands kulturinstitut i Köpenhamn har sedan 1992 aktivt befrämjat finsk kultur i Danmark.

Det finns många orsaker till det att relationerna mellan Finland och Danmark sedan länge har varit och fortfarande är problemfria. En viktig förenande faktor är den värdegemenskap, som baserar sig på en likartad syn på samhället och det politiska systemet. Det nordiska välfärdssamhället, jämlikheten, öppenheten och miljöskyddet utgör en god gemensam utgångspunkt för Finland och Danmark i arbetet för en utvidgad Europeisk Union. Danmark understöder Finlands initiativ om en Nordlig Dimension för EU.

Till början

Skriv ut

Detta dokument

Uppdaterat 2.11.2007


© Finlands ambassad, Köpenhamn | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter